När vi tittar på eller läser väderrapporter blir det snabbt uppenbart att låg- och högtryck har en mycket stor inverkan på vårt väder. Det tycks också ha olika inverkan beroende på vilken årstid vi befinner oss i. Blir det förvirrande? Ingen fara, vi förklarar.

Lågtryck

Ett lågtryck, också kallat ”cyklon”, är ett särskilt område i luften där trycket är lägre än i den omgivande luften. Där blåser vindarna i en slags virvel in mot centrum av lågtrycket. Dessa vindar blåser medurs på den södra halvan av jordklotet och moturs på den norra. Större skillnader i lufttryck ger kraftigare vindar. Lågtryck finns i flera former. Under sommaren exempelvis, bildas värmelågtryck som ofta ger nederbörd i form av regn samt åska. Dessa rörliga lågtryck är det som oftast styr vädret i Europa, vanligtvis föregås dessa av en varmfront som medför varma vindar, och sedan följs detta av en kallfront som istället har med sig kalla vindar.

Högtryck

Ett högtryck, även kallat ”anticyklon”, är området i luften med högre lufttryck än den omgivande luften.

Här roterar luften medurs på den norra delen av jordklotet och moturs på den södra delen. Det finns olika sorters högtryck. Så kallade stationära högtryck ligger över stora havsområden. Årstidsbundna högtryck är istället kalla och förekommer under vintern här i norr. Ett högtryck håller undan molnområden och ger oftast klart väder. Under sommaren innebär det ökade temperaturer medan de resulterar i lägre temperaturer på vintern. Dimma, duggregn, dimmoln och regnskurar kan förekomma trots att ett högtryck är aktivt. En så kallad högtrycksrygg bildas oftast ett skikt kallat subsidensinversion som ligger på dryga 1 500 meters höjd och samlar fukt. Sommartid är solen stark nog att bryta upp dessa fuktmoln men på vintern och hösten räcker den inte alltid till. Det är då dimma och dimmoln bildas vilket ger sken av ett mulet väder. Det kan också hända att duggregn eller ett lätt snöfall förekommer under dessa förutsättningar.